Den globala penningmängden har expanderat på ett absolut aldrig tidigare skådat sätt. Så varför upplever vi då inte en skenande inflation? Varför faller exempelvis inte den amerikanska dollarn bara rakt igenom golvet?
Jo, verkligheten är att alla dessa nya pengar som har kommit in i det globala finansiella systemet inte hamnar i händerna på företag och konsumenter. Faktum är att även om penningmängden växer explosionsartat, så har bankerna dramatiskt minskat sin utlåning. Detta har fört oss till en mycket bisarr ekonomisk situation som global ekonomi.
Vad vi just har sett, för att använda ett talande exempel, är att den amerikanska regeringen skyfflar stora mängder kontanter in i det amerikanska finansiella systemet och sedan storögt tittar på när de stora bankerna sitter på sin kassa för att inte riskera likviditetsbrister då valutatäckningskraven ökar i och med realiserade kundförluster och därför vägrar att låna ut kassan. Amerikanska banker har noterat sin skarpaste nedgång i utlåningen sedan 1942.
Så alla dessa pengar som den amerikanska regeringen pumpade in i det finansiella systemet har påverkat amerikanska företag och konsumenter väldigt lite. Det är därför vi kan ha en kraftigt utökad penningmängd och väldigt lite inflation. Det valutafinansiella systemet absorberar den ökade penningmängden
Så om bankerna inte kan låna pengar till folket, vad gör de då med dessa pengar? En av de saker banker gör med pengarna är att köpa statsskuldväxlar. Bankerna har sänkt sin företagsutlåning med i princip lika mycket sedan början av 2009 som de har köpt statliga värdepapper för.
Så istället för att låna ut pengar till företag och konsumenter som desperat behöver krediter, så används dessa nya pengar till att pumpa upp ännu en bubbla. Denna gång befinner sig bubblan i exempelvis U. S.A:s statskassa.
Anmärkningsvärt nog så har de mest aggressiva köparna av den amerikanska statsskulden, under de senaste månaderna varit de globala bankerna med säte i London och på Caymanöarna. Dessa lånar pengar till 20 räntepunkter från centralbankerna(en femtedel av en procentenhet) och sedan köper de statliga värdepapper som betalar sig med 1 % till 3 %, beroende på förfallotid på värdepapperet. Det var exempelvis detta som Grekland bråkade om, i och med att de skulle behöva låna till 6 % ränta på sina tio åriga obligationer.
Detta är den berömda ”carry trade”, genom vilken banker och hedgefonder genom kortfristiga lån till en mycket låg ränta kan låna ut på medellång eller lång sikt till en högre ränta. Detta fungerar givetvis bara så länge kortfristigt lånande förblir extremt lågt värderat. I samma ögonblick att lånekostnaderna börjar stiga, så kommer triljontals dollar handlade i amerikanska statspapper att kollapsa.
Så vad händer då när denna bubbla kollapsar?
Sanningen är att det valutafinansiella systemet är ett korthus som kan falla när som helst. En hel del ekonomisk smärta syns redan nu vid horisonten – detta är bara en fråga om när det kommer och hur illa det kommer att gå.
Varför är det ingen som tycker någonting om detta, det undrar jag.
Tycker alla som läser detta att det är ok eller att det inte spelar någon roll?
Det är inte enkelt att föra en dialog med människor som sover.
för min egen del blir det bekräftelser på kända konspirations teoretikers ideér och det gör mig smått nervig.
Frågan är hur banksystemen kommer se ut om folket har en påse på huvudet ända fram till stupet?
Vad kan egentligen praktiskt göras?
alla är skuldsatta upp över öronen banken ägar 90% när systemet kraschar kommer man få behålla sitt hus, får man en olöslig hög ränta.
samtidigt som ingen kan casha upp stålar med dem priser som råder även om dem sjunker till 50% blir det mkt svårt
Hur kan ett troligt scenario se ut?
Mvh
Pierre
Hej på er och nej J A G sover inte, men man måste vila sig lite mellan ägghalvorna.
Det du skriver låter mycket trovärdigt. Men när den stora kraschen i vår ekonomi inträffar, vad är det då som hindrar bankerna från att starta om igen? Samma folk, samma banker, samma politiker, samma skuldsättningssystem.
Har du något förslag på ett system där inte räntan jagar ihjäl systemet med exponentiellt ökande skulder?
Svenne: Läs ”Skulderna och banknätet” av Ellen Brown så får du svaret på din fråga.