Vi tar lite om presstitutionsspektaklet.

Med sin oärliga journalistik och lömska stöd för Hillary Clinton, tror jag att New York Times äntligen har kommit ut ur garderoben som en oblyg gatekeeper av status quo. Jag antar att detta är vettigt eftersom tidningen har blivit den ultimata institutionen för status quo av journalistisk publicering. Den sorgliga sanningen är att offentliggörandet har levt på lånad tid och en lånat rykte under en lång tid.

Hur som helst var det illa redan för länge sedan, i Mars 1933 (31/3), ” Amerikansk Judiska Kommittén,” då kontrollerad av Warburgs, och ”B’nai B’rith,” och i hög grad påverkad av Sulzbergers (”New York Times”), utgav en formell, officiell judisk skrift ifrån dessa två organisationer, till efterrättelse ” Att inga amerikanska judar skall bojkotta Tyskland och i någon mån eller omfattning vara eller verka uppviglande, och man aviserade vidare att inga mer judiska massmöten får hållas, eller liknande former av sinnesrörelseskapande åtgärder komma att anställas.”

Amerikansk Judiska Kommittén och B’nai B’rith (moderorganisation till ”Anti-Defamations Förbundet”) fortsatte med denna hårdnackade, no-attack-on-Hitler inställning genom hela 1930-talet, detta var alltså under samma tid där många Judar och andra anti-fascister kämpade för sina liv.

Detta därför avgörande beteende, beskrivet i ovan förklarar någonting av det förhållande som Bush – status quo – familjen har till Amerikanska Judiska och Sionistiska ledare. Några av dem som samarbetade nära med Bush familjen och som spelade en otäck roll i dramat om Nazismen som kuliss för att kunna bedriva plundring av godtrogna människor.