Vi kan konstatera att nu är det färdigkrattat i den valutafinansiella förtroendemanégen, eftersom inte många vill bli lurade och allra minst mycket giriga människor. För när man från en centralbanks sida inte ens kan trovärdiggöra vad som de egna presstituerade – eller möjligen då inte presstituerade – frammanar som svar på olika frågeställningar, då är förtroendet ovillkorligen förbrukat och bara upploppet återstår.

Det är pinsamt att se att när man står inför faktiska datapunkter som reallöner som minskar, kollapsande BNP tillväxtförväntningar, en konstaterad besvikelse på detaljhandeln och en alltmer uppenbart osäker finanspolitik, så försvarar ordföranden för Federal Reserve beslutet att höja räntan för 3: e gången på 11 år genom att säga att ” data är inte exakt ” att Fed:s prognos för tillväxt är fortsatt positiv och att Fed fortfarande ackommodativ – anpassningsbar.

Så just nu och för evigt framåt, så verkar det som att vad som är viktigt för Fed är inte ”hårda data” alltså verkliga ekonomiska uppgifter utan ”mjuk” undersökning och förtroendeuppgifter… …

Nu är det bara marknadens allt snabbare krympande oförmåga att förstå sin verklighet som håller spektaklet uppe och nu är alltså girigheten istället en tillgång för utvecklingen – att systemet havererar.

Annonser