I prototypisk Anglozionist-stil, har nu ”amerikanerna” helt målat in sig i ett hörn. De har gjort så många dumma uttalanden om Syrien och Assad att de helt enkelt inte kan backa längre. Spektaklet i runt den Koreanska halvön skall vi bara inte tala om.

Och världen börjar se och lyssna på Assad, Tulsi Gabbard men framför allt börjar människor lita på sin egen förmåga till eftertanke. Precis som att det nu är exakt noll chans till att Anglozionisterna någonsin kommer att acceptera en självständigt och ärlig utredning vad som egentligen hände under den senaste kemiska incidenten (vi väljer hellre att inte kalla det en ”attack” eftersom vi är inte ens säkra på att det fanns någon attack) så måste alltså detta bli det enda möjliga sättet att överleva på.

Det är som med 9/11 – det finns inget sätt som den Anglozionistiska nomenklaturan någonsin själva kommer att tillåta en oberoende utredning av den händelsen heller. De är fast beslutna. De kan inte gå tillbaka nu. Förändringen måste komma nerifrån inifrån. Strukturerna måste falla.

Vi får dock allt mer ofta en känsla av att ”amerikanerna,” själva väl medvetna om hur fel de har, ofta nu också genom självbedrägeri avsiktligt målar sig i ett hörn bara för att vara på ett sätt ”skyddade från verkligheten,” genom att vara fastlåsta i polariseringen; på ett sätt, som gör dem nästan immuna mot faktabaserade och logiska argument.

Oavsett vad som kan vara fallet, så kommer Ryssland och USA inte att arbeta tillsammans i Syrien, att fälla den Djupa Staten är det i allt överskuggande målet nu. Och det betyder att hela idén om att USA ska besegra Daesh i verkligheten nu är opinionsbildningsmässigt död i strömmen av tid som den döda fisken i vattnet, som för evigt bara rör sig med gravitationen. Ryssland och Iran kan hjälpa syrierna att driva Daesh ut ur de flesta av Syriens delar, men inte heller det kommer inte skapa ett verkligt ‘nederlag’ för Daesh på ett meningsfullt sätt. Problemet är den Djupa Staten:

Därför är nu slutsatsen också uppenbar att Israel har spelat en nyckelroll i kupperna mot Trump och att Israel kommer nu att göra allt i sin makt för att hålla igång Daesh så länge som möjligt för att rädda sig själva. Daesh skulle absolut kunna krossas av en gemensam USA-rysk ansträngning.Men detta är alltså inget alls som den Djupa Staten strävar efter och Israel är bara ett geopolitiskt strategiskt verktyg i verktygslådan.

Så här är vad som händer: Trumps politik, om man vill kalla den så, gällande kriget i Syrien levererades uppsåtligt dödfödd, precis som frågan om Nordkorea. Hela den politiska insatsen riktades och riktar sig inåt i den amerikanska förvaltningen och underrättelsetjänstkollektivet ,som styrs av de multinationella företagens indirekta närvaro, allt för att exponera den Djupa Staten och detta genom olika steg av opinionsbildning grundad på reflexiv kontroll.

”Amerikanerna” själva fastställde detta med sin fantastiskt dumma aggression mot Syrien och ”sarin gasen” som ganska talande användes som en förevändning. Den Djupa Statens roll i Syrien har helt kastrerats, allt slår nu bara opinionsbildningsmässigt bakut, ”Mad Dog” kommer att skälla balanserande för opinionens skull, men får ingenting gjort, precis som för McMaster – som förresten lika gärna kan gå tillbaka till att skriva mer av den typ av strategidokument som fick den amerikanska armén besegrad ganska precis överallt.

17951672_10210874710438611_3176977485268085859_n
Advertisements