Förtydliganden till själsliga grunder och yrkanden och dagsläge

[Redigera]

moral

Vi är inte längre en nationalstat styrd av lagar. Vi är ett samhälle som styrs av människor som har genomsyrat samhället i sig med en falsk berättelse, samtidigt som de exponentiellt ökar informationen om hot av exempelvis terrorister, och förstör syftet med lagar i sig själv. Ja, vi har gått från att vara ett land av lagar till att bli ett land av mäktiga människor som gör ensidiga lagar för att skydda sina egna intressen … i hemlighet.

Statligt anställda använder lagar för att krossa oliktänkande, dissidenter . Det har blivit så dålig att till och med anställda inom rättsväsendet säger att vi faller ner i tyranni. Det är galenskap på galenskap – den klassiska sagan om att bli del av det onda som man gör anspråk på att slåss emot, medan man tror att man förblir rättfärdig.

Vi försöker att stå upp mot detta vansinne: vi är underlägsna, underfinansierade och underbeväpnade – en David oförskräckt kämpande mot en Goliat som sträcker sig över planeten och har makt att forma vår ”verklighet” – på så sätt forma vad domstolarna ser, ännu. Vi har offrat mycket för att göra detta – och ändå vi skulle göra det hela igen.

Vi nämligen vet att vi kommer att vinna eftersom det inte spelar någon roll om vi förlorar

Vi har alltid ett val att göra.

[Redigera]

 

417170_282904141813112_1810262310_n

Eftersom ingen verkligen vill uppleva vårt sätt att leva idag till slutet, kommer många människor subtilt och i hemlighet behålla sin inställning även om det innebär att de måste upprätthålla vad de upplever som lögner. Och det är en nyckel till en långsam och smärtsam död för systemet snarare än en kollaps.

 

Nästan alla i befolkningen kommer att kämpa för att hålla sig levande inom lögnen så länge de kan, helt enkelt därför att alternativet är för hemskt att acceptera, det okända tillsammans med kravet på att ifrågasätta sina egna tidigare ställningstaganden och värderingar. För dem är lögn ett sätt att leva. Så de kommer att förhandla bort allting som gör att de inte kan upprätthålla och förneka smärtan så länge de kan.

 

Som att gå nerför en trappa, bara när de tvingas till att acceptera att ta ett steg längre ner i avgrunden kommer de att sätta den ena foten framför den andra. Väl där kommer de att vänja sig om igen med hjälp av de enda verktyg som de har tillgängliga, de av förnekelse och förhandlingar med sin egen moral och etik. Då kommer de att ta nästa steg och nästa steg och nästa steg i en långsam promenad ner till det djupa helvetets själsliga mörker.

 

För dem som har glömt, historien är full av misslyckade imperier, några så sent som för knappt  100 år sedan. Det konstanta genom historien är förändringen och att medborgarna i dessa misslyckade imperier levde i stor förnekande av sitt innevarande tillstånd och de räknade långsamt bort sina själar för en annan ny dag i växande själslig misär. Detta behöver inte hända, men det brukade vara så i alla tidigare fall.

 

Medan vi som samhälle och ett befolkningsmässigt kollektiv långsamt avstår vår själsliga suveränitet till de krafter som vill göra oss till ett område som inte står under vår egen individuella och fullständiga själsliga kontroll. Låt oss inte avstå den rättigheten också genom att blint följa vår egen inneboende motsägelsefulla socialt betingade disposition.

 

Vi bör enligt denna socialt betingade själsliga norm inte ta ställning eller ha övertygelser som motsätter sig samhällssystemet, helt enkelt för att det är i strid med den reala nyttofördelningens principer. Våra åsikter bör därför antas först efter noggrann granskning och prövning om vi vill undvika att gå fel i oss själva. Detta är de enda egentliga vägval som måste göras för att nå till en verkligt fredligt liv med sig själv. 

the sky is the limit

Samhällets brigader av presstituerade är en integrerad del av styrsystemet, som försäkrar ”oss” om att ”vi” måste skydda och göra det möjligt för ”vår” ekonomiska elit och ”vår” regering så att de kan anställa och skydda ”oss”. Om de ekonomiska eliterna behandlas dåligt av ”oss”, kommer de att ta sin boll och gå hem och ”vi” ska få svälta.

Men i årtionden har vi också försäkrats om att de kommer att sippra ner en del av vad som vi ger dem, så jag antar att allt är bra för folk. Ändå har inkomst-och förmögenhetsskillnader fortsatt att växa till nya rekord varje år. Detta utan att bedöma giltigheten av mina påståenden, eller förmåga att förstå vad som verkligen händer här.

…men mer allvarligt talat igen, det är faktiskt en rätt lång väg från, att ens börja inse att hela samhällssystemet är manipulerat och har ett annat syfte än vad som medier och politiker försöker göra gällande som ett trovärdigt samhälle, till att aktivt börja motverka systemet för att åstadkomma en förändring.

Under den resans gång sitter inte de enskilt nyttosökande krafterna på sina händer i stilla väntan, så är det inte. Efterhand som kampen mot klockan för den allmänna medvetandetillväxten accelererar, så blir också den allmänna handlingsfriheten mer begränsad.

Så egentligen så kokar principiellt allt slutligen ner till att vi också måste vara beredda att gå under i kampen om vi vill kunna leva vidare.

…ibland kan jag känna att vägen från första misstanke om det orättfärdiga i tingens rådande ordning, till insikten om kraven som ställs för en förändrad utvecklingsriktning, är det en väldigt lång sträcka som måste tillryggaläggas för väldigt många människor.

Våra så kallade politiska ledare ljuger därför för att hugga in den allmänna myten i medvetandets sten samt för att stödja tidigare eller framtida lögner. Och när en lögn emitteras av ”ansedda myndigheter”, det faktum att något finns och att det registrerades som ”sanning” eftersom en ”myndighet” uttryckte detta, den omständigheten hindrar människor från att säga någonting annat. Kallar du det stora och upphöjda, vår myndighet för en lögnare? Pappa ljuger ju inte, åtminstone inte för barnen. 

Den allmänna etablerade myten är alltid stel och lätt att förstå och många är djupt invävda i vår egen personliga världsbild och våra trossystem. ”De hatar oss för vår frihet” är en av de mer flagranta och meningslösa polariserande fraser som värmer hjärtmusklerna på vår patriotiska partiseringsmytologi.

Men även de som känner en känsla av socialt ansvar och vill göra något för att stoppa detta börjar inte sällan dra öronen åt sig och gömma sig från den kommande stormen. När de väl börjar förstå att regeringen inte längre bara utgör en vägspärr, utan en potentiellt praktiskt dödlig fiende, då upptäcker de plötsligt inom sig ett ben skramlande av rädsla för sin regering, deras förmodade beskyddare. Och resonansen av skramlet växer.

Denna primala rädsla är något många människor som lever idag har aldrig upplevt tidigare. Ungefär som att vakna en morgon och upptäcka att en massmördare sover bredvid dig eller inne hos barnen.

Dessa insikter om vår regerings – politiska adels – motiv och metoder att ljuga oss rakt i ansiktet med allt vi har fått höra. Det motsäger våra moraliska villkor och sociala mytologi om en ganska välvillig men anske lite saktfärdig regering som ändå så småningom gör det rätta. Faktiskt oändligt värre, och därmed också allt mer skrämmande, placerar den oss med ett plötsligt totalansvar för våra egna liv, lycka och välbefinnande. Inget mer att spela offret där längre, beundra idoler – eller partiföreträdare – och inga fler ursäkter eftersom pappa är inte här för att rädda oss, utan han är kanske till och med hellre här för att döda oss.

Fråga inte, Berätta inte och slut ögonen.

Men är denna smygande insikt om att vi inte kan lita på vår regering längre, faktiskt till nytta för att mata våra fördomar när det kommer till det rent mekaniskt funktionsmässiga systemhaveriet? Eftersom vår instinkt blir att förkasta alla officiella uttalanden och information som kommer från sanningsdepartementen, är denna tendens kontraproduktiv när det kommer till vår bedömning av vad som kommer och hur utvecklingen kommer att spela ut?

Kom ihåg att även om vi inte kan lita på den politiska adeln, många gör det ändå fortfarande. Även de som inte litar på att regeringen fortsätter att agera som om de gör det, bara för att det ligger i deras eget egenintresse. Kombinera detta med den naturliga trögheten i att fortsätta på samma väg – vanemönster – och det finns fortfarande gott om fart ur just det perspektivet för att hålla igång detta pyramidspel länge till dess vi når den punkt då systemet måste haverera. Detta skapar risken för att vi frivilligt och medvetet måste välja kriget.

För inte mindre än från den punkten, kommer ”verkligheten” ur det perspektivet att tvinga den politiska adeln att sluta marknadsföra lögn, då detta kommer att sätta människor i fysisk, känslomässig och finansiell risk, för att alltså bara inte tala om deras eget ”ledarskap”. Vi förstår alla att ibland är det så mycket lättare att upprätthålla lögnen än att äntligen börja tala sanning. Så mycket måste ångras och förklaras så varför ens försöka? Så det blir ju ändå lika ur båda perspektiven.

Trots allt, de folkvalda är ju ”valda” för att upprätthålla det rådande systemskicket.

Annonser

2 thoughts on “Förtydliganden till själsliga grunder och yrkanden och dagsläge”

  1. Tack igen. Pappa staten: Here comes Johnny!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s